antagna 1988-12-04, ändrade 1989-05-15, 1990-03-24, 1992-04-19, 1993-05-22, 1995-04-08, 1996-03-09, 1997-03-22, totalt reviderade 1999-03-20 samt ändrade 2000-03-26, 2001-03-25, 2002-03-24, 2003-03-09, 2005-03-12, 20060312, 2007-04-22, 2008-04-27, 2008-11-30, 2009-11-22 och 2011-12-03.

Konstitutionella stadgar

1§ Förbundets namn är Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, förkortat Sverok.

2§ Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar.

3§ Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja spelhobbyn.

4§ Förbundet är religiöst och politiskt oberoende.

5§ Förbundet är ideellt.

6§ Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer.

7§ Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna.

8§ Förbundets centrala verksamhet skall syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess medlemsföreningar.

9§ Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med riksmöte eller extra riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller förbundsstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs.

10§ Vid tolkning av denna stadga skall stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf.

Stadgeändringskompetens

11§ För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande, ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte.

12§ Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller om enhälligt riksmöte beslutar uppta förslaget.

13§ Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.

14§ Vid förbundets upplösning skall tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande tillgångar skall skiftas i lika delar till medlemsföreningarna eller gå till ett av riksmötet bestämt ändamål i enlighet med förbundets syfte.

15§ Till likvidatorer bör förbundets revisorer utses. Likvidatorerna genomför likvidationen i samband med förbundets upplösning.

Verksamhetsår

16§ Verksamhetsår för förbundet är kalenderår.

17§ Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, verksamhetsår.

Förening

18§ Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som medlemsförening.

19§ För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst fem föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar.

20§ Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.

21§ Det åligger medlemsförening att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.

22§ Förbundet har rätt att ta ut en, av riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening.

23§ Det åligger medlemsförening att föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut medlemsavgift av dessa.

24§ En medlemsförening kan avregistreras om den inte redovisat verksamhet eller minst fem (5) föreningsmedlemmar under minst ett (1) års tid.

25§ Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening. Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med riksmöte och riksmötesombudsval.

26§ Person som är medlem i medlemsförening är också medlem i förbundet, i dessa stadgar kallas sådan person föreningsmedlem.

27§ Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen.

28§ Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till hedersmedlemmar i förbundet.

Distrikt

29§ Ett distrikt är ett av förbundsstyrelsen antaget regionalt samarbetsorgan mellan medlemsföreningarna i en region. Ett distrikt är tillika ett samarbetsorgan mellan dess medlemsföreningar och förbundet.

30§ Medlemsföreningar, med säte inom distriktets upptagningsområde, konstituerar distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar.

31§ Medlem i distriktet är den som är folkbokförd inom distriktets upptagningsområde och är medlem i en av Sveroks medlemsföreningar.

32§ Distrikts syfte är att inom sitt regionala område verka för förbundets syfte. Distrikts stadgar kan inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger förbundets stadgar.

33§ Distrikt utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.

34§ Det åligger distrikt att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.

35§ Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängt distrikt.

Riksmöte

36§ Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ.

37§ Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.

38§ Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:

  1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,
  2. då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
  3. då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.

39§ Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie riksmöte:

  1. Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie Riksmöte:
  2. Mötets öppnande
  3. Fastställande av röstlängd
  4. Mötets beslutsmässighet
  5. Val av mötesordförande och vice mötesordförande
  6. Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare
  7. Val av minst två (2) justerare
  8. Val av tre (3) rösträknare
  9. Fastställande av dagordning
  10. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
  11. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
  12. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
  13. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
  14. Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
  15. Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
  16. Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
  17. Val av förbundsstyrelse
  18. Val av valberedning
  19. Val av revisorer
  20. Fastställande av verksamhetsplan
  21. Fastställande av budget
  22. Fastställande av avgifter
  23. Motioner
  24. Övriga frågor
  25. Mötets avslutande

40§ Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte. Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten.

41§ Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar.

42§ Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte.

43§ Anställd i förbundet som också är medlem i förbundet har närvarorätt, yttranderätt och rätt att ställa förslag på riksmötet

44§ Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på riksmöte.

45§ Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt rösträtt på riksmöte.

46§ Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte.

47§ Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte.

48§ Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet.

49§ Vid omröstning på riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen.

50§ Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall.

Extra riksmöte

51§ Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen.

52§ Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10) av medlemsföreningarna så kräver, skall extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller revisorer.

53§ Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till riksmötesombud, riksmötesreservombud, medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för det extra riksmötet.

Riksmötesombudsval

54§ Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar riksmötesombudsval.

55§ Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte. Revisor granskar riksmötesombudsvalet.

56§ Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet.

57§ Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet. Tillräckliga uppgifter om nominerade skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan riksmötesombudsvalet.

58§ Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 juni innevarande år.

59§ Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng.

60§ Valet förrättas i två (2) valgrupper. Grupperna benämns enhetsgrupp och storleksgrupp. Samtliga personer som får röster läggs till i enhetsgruppen; de personer som fått 8 poäng läggs även till storleksgruppen.

61§ I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande verksamhetsår.

62§ Varje valgrupp sorteras inbördes efter röstpoäng, där den person som har störst sammanräknade röst poäng placeras först. Vid lika röstpoäng får slumpen avgöra placering.

63§ Valresultatlistan är en sammanslagning av de två valgrupperna, där varannan person tas från respektive valgrupp, med start på enhetsgruppen.

64§ Om, vid sammanslagningen av de två valgrupperna, den person som ska läggas till i valresultatlistan redan är med i valresultatlistan, går turen vidare till nästa person i samma valgrupp.

65§ De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud, resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering på valresultatlistan.

66§ Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte.

Förbundsstyrelsen

67§ Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.

68§ Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad.

69§ Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare med en rekommendation av eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet minst fyra (4) och max nio (9) ledamöter till styrelsen.

70§ Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.

71§ Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga ledamöter är skriftligen kallade minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) är närvarande.

72§ Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen.

73§ Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare.

Revisorer

74§ Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår.

75§ Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar.

76§ Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller.

Valberedning

77§ Valberedningens uppgift är att nominera komplett förbundsstyrelse, komplett valberedning och revisorer jämte personliga ersättare. Nomineringen skall finnas riksmötet skriftligen tillhanda.

78§ Valberedningen utses av Riksmöte. Riksmötet utser fem till sju (5–7) valberedare.

79§ Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.

80§ Valberedningen utser inom sig sin ordförande.

Stadgekommentarer

Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och stadgeändringar kan ändra kommentarerna.

1 Rubrikerna i stadgarna och numreringen (utöver §§1-15) ingår ej i stadgarna, utan är till för att det ska vara lättare att hitta i dem.

2 Med ”anställd” i §43 och §56 menas anställd i förbundet som har i sin arbetsbeskrivning att han eller hon ej är valbar till riksmötesombud.

3 Angående §6: Sverok anser att jämställdhet och jämlikhet ingår i begreppet demokratiska principer.

4 Med tillhanda i §47 menas skriftligen.

5 Med medlem i förbundsstyrelsen i §56 menas invald i förbundsstyrelsen.

6 Med riksmöteshandling i §38 skall förstås en handling som bör innehålla kallelse, dagordning, motioner, förbundets stadgar, riksmötesombudsvalsresultatet samt praktisk information. Inför ordinarie riksmöte bör riksmöteshandling även innehålla verksamhetsberättelse, ekonomiskberättelse, revisionsberättelse, förslag på verksamhetsplan, förslag på budget, förslag på avgifter, förslag från valberedningen i stadgemässiga val, lista på nominerade i stadgemässiga val.

7 Det verksamhetsår som vid tiden för det ordinarie Riksmötet pågår kallas ”nuvarande verksamhetsår”.

8 Det verksamhetsår som pågick direkt före det nuvarande verksamhetsåret kallas ”föregående verksamhetsår”.

9 Det verksamhetsår som vidtar efter nuvarande verksamhetsår kallas ”nästa verksamhetsår”.

10 Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ska i fortsättningen offentliggöras samtidigt med revisionsberättelsen.

11 [FS 080907.21] Tolkning av §61. I Sveroks riksmötesombudsval räknas föreningens medlemsantal för föregående verksamhetsår som det som rapporterades till Ungdomsstyrelsen i samband med innevarande års statsbidragsansökan. I Sveroks riksmötesombudsval räknas föreningens medlemsantal för innevarande år som det högsta av rapporterat medlemsantal på underskriven handling och inmatade medlemmar i förbundets databas.